blondinulrik

Även Sverige ligger i rymden, det är allmänt känt.

Sjoar och berg i Ostra Turkiet...

Jag cyklade ut ur Kars en tidig morgon for att slippa solen som dagen innan brant upp mig da jag vandrat bland de uraldriga husen och grottorna i staden Ani. Ruinerna ligger precis vid Armeniens grans, foton fran trippen finns har:

Klicka pa dem for att se dem storre!

    
 

Jag var dagen till ara bevapnad mot hundarna som ar beryktade bland langfardscyklister. Pa frampakethallaren hade jag fast en ask for stenar och pa liggunderlaget fanns en vattenpistol fylld med vatten och chillipulver att spruta i ogonen pa bestarna.

Stadens boskapsmarknad passerades och da stanken frosvunnit ur nasborrarna stannade jag for frukost. Har kom den forsta, och vad som aven visade sig vara den sista, besten fram. Med en smorgas i ena handen och stenar i den andra sa kastade jag dessa projektiler mot hundne som efter ett tag lat mig ata klart i fred.

Landskapet var platt och oppet men allteftersom kilometrarna forsvann bakom mig sa blev det fler och fler backar. Da jag lagt formiddagen bakom mig kom jag till en stor och klarbla sjo som jag for nagon mil foljde langs strandkanten. Nagonstans langs denns stracka blev jag stannad av ett gang asfaltslaggare som bjod pa te av basta Turkiska sort och skrattade gott at mina strapatser.

Jag hade tankt att talta vid strandkanten men da jag hade mangder av energi kvar och inte minst en lust att fardas efter nastan en vecka utan cykling sa valde jag att fortsatta. Sjon, som lag i en sorts grop bland hoga kullar, gav mig en uppforsbacke som avskedspresent och svettig och andfadd bemastrade jag denna lutning och satte fart nedfor andra sidan av kullen med narmsta by i sikte.

Innan jag hnnit fram till byn dar jag tankt fylla min mage sa vinkade en tandlos och overlycklig gubbe in mig, ropandes 'Chai!, Chai!, Chai!'. Annu mera te intogs och med koffein i blodet cyklade jag in i byn vars stensattning kunde ses vida omkring.

Det visade sig vara marknad i byn och jag hittade ett litet stand med oliver i flera olika marinader. Provsmakade samtligam kopte ett halvt kilo svarta godingar och rullade sedan in till narmsta restaurang. 2 pitarullar med Kofte blev maltiden och med smaken av de kryddiga kottbullarna i munnen fyllde jag vattenflaskorna och cyklade ut ur byn. Trots att byn var liten sa var den byggd som en labyrint och innan jag var ute ur samhallet hade jag fatt hjalp av 2 ungar, 1 gubbe samt en millitar...

Stigningen var hog och da vagen jamnat ut sig sa markte man att man okat i hojdmeter. Molnen kandes narmre och det blev lite kyligare an vanligt, med kyligt sa menar jag runt 25 grader. Massvis av byar passerades och fran sadeln tog jag del av det dagliga livet; Boskapsvallning, biodlingar och hobarging.

Da eftermiddagen gick mot kvall lamnade jag jordburken och cyklade in i en skog dar marken stundvis var kritvit av sand. Vagen gick kraftigt nedat och jag holl sakert 60km/h da jag fick bromsa for en skylt vid en korsning. Skylten visade vagen mot Posof, gransstaden mot Georgien som ju ar slutmalet for resan. Jag cyklade in pa denna vag och da vagen foljde en fjallback sa borjade jag spana efter ett bra stalle att smalla upp taltet pa. 

Jag fann en sadan plats snabbt och bara ett par hundra meter langre fram lag ett litet samhalle. Perfekt tankte jag, brunnsvatten! Jag trampade saledes upp till husen och mottes av en liten pojke som pa egen hand vallade minst 10 fullvuxna kor langs gatan som byn lag vid. Jag sa det turkiska ordet for vatten, vilket jag i skrivandets stund glomt bort, och holl upp min vattenflaska. Pojken vinkade med armen och visade att jag skulle folja honom och hans boskap vilket jag gjorde. 

Korna fostes in pa en liten tomt och vid sidan av en sliten husfasad satt en gang damer. Den ena fyllde mina vattenflaskor medans jag visade de andra damerna min karta pa hur jag cyklat runt i Europa. Damen kom sedan tillbaka med vatten och med en kasse med gigantiska tunnbrod som jag fick med mig. 

Jag tvattade av mig i en back och satte mig sedan i en slant dar jag at oliver, tunnbrod och tomat medans jag tittade pa en traktor som tog in ho. Jag pratade med 2 herdar och fick tillatelse att talta langs en akerkant och medans dimman la sig over byn sa somnade jag gott vid vad som maste ha varit runt 20.00...

HAR NI LAST ELLER KIKAT PA BILDERNA SA KOMMENTERA, ANNARS SA SKICKAR JAG ET GANG VODKADRICKANDE OCH TANDLOSA GEORGISKA FARBRODER PA ER!

du är helt otrolig. det är jättekul att läsa om dina bravader.Jag fattar inte hur du vågar.En annan sitter i en ombonad stuga och ska titta på do bi do.Välkommen hem till civilisationen kram Bolster

Såg ju riktigt trevligt ut på bilderna! Lycka till med sluttampen!



Nu slipper jag besök av tandlösa, vodkadrickande georgiska farbröder...

i have vodka AND teeth so i guess it's them who should be frightened ;)



anyway good luck with ending your trip, and be prepared for i really am going to come over to drink some green tea & hear about your adventures. at some point.

Hej bästa fadderbarn. Du är ta mig f-n helt fantastisk. Möta så många människor som har en sån gästfrihet för totalt främmande människor får en annan att tänka: Varför åker jag till Rhodos och dylika ställen på min semester? Mod är ordet sa Bull. Det har du. Välkommen hem snart !

Vågar inte annat än att kommentera efter detta hot. Jag blir fruktansvärt avundsjuk! Hoppas du får ett underbart slut på resan!

My HERO nr.1 Vilken gästfrihet du har upplevt under denna resa!Fantastiskt!!!! Dina vapen mot hundarna HAHAHAHA de funkade perfekt!VÄLKOMMEN HEM!!

Hoppas du inte kastar sten på hundarb här hemma bara... Fast här har vi skatungar som kan behöva en omgång av dina projektiler!!