Det, som egentligen inte var ett val, var enkelt och jag borjade genast att traska langs den rodmarkerade rutten som skulle ta mig over de olika bergstopparna. Traskandet varade bara ett tiotal meter innan det overgick till rent klangande. Stigen gick bitvis brant nedat och bitvis lika brant uppat.
Det var branta stup langs sidorna och efter att ha kommit upp pa forsta toppen sa var jag ganska sa rejalt svettig, och av utsikten langs med bergskammen skvallrade om an brantare passager. Stigen, som man bara bitvis kunde se, slingrade sig upp och ned likt en EKG-kurva och efter att ha vilat lite langst upp pa den forsta toppen sa fortsatte jag stigen ned.
Nu var det inte klangande som gallde utan aven en hel del klattrande, for att forenkla detta hade tjocka metallkedjor satts upp och genom att dra, slita och fira sig fram i hojdled sa tog jag mig fram langs leden. Flera ganger sa fick jag vandra lodratt uppat med kedjan mellan benen, ungefar som nar man firar sig ned med hjalp av klatterrep. Dessa branta passager upp och ned mellan de forsta 3 topparna varvades med mer raka passager dar man pa ena sidan hade bergvaggen och pa den andra sidan stup eller slanter rakt ned. Och utsikten forstas, nu skymtade annu en smaragdgron sjo i fjarran och annu fler snotackta toppar som jag raknade ut borde tillhora Slovakien.
Pa vag upp mot annu en topp...
Efter ett tag hade jag kommit nagon kilomter langs med vagen och man borjade nu mota en del andra vandrare. Alla halsade trevligt och jag stannade och pratade med ett par stycken, forutom ett skottskt par sa var samtliga Polacker. Undrar varfor inte fler utlanska turister hittar till detta vackra omrade!?
Tur att man inte holl tungan fel i mun...
Mellan ett par toppar sa fick man vandra och klanga upp for en ravin dar smaltvatten och annan fukt i den standigt beskuggade skrevan gjorde underlaget barde halt men framforallt kallt, skont som omvaxling fran den stekande solen.
Lutningen var ratt rejal...
Val uppe pa dagens hogsta punkt pa over 2100m sa var utsikten enorm, bytte nagra ord med en Polska som med knagglig engelska forklarade namnet pa de olika topparna samt olika byar runt omkring. Utsikten var enormt och da man tittade pa den redan vandrade strackan sa kandes det nastan overkligt att man vandrat dar: Mitt i utsikten ut over de Polska slatterna sa stack bergspikarna upp, vissa spetsiga och vissa mer avrundade, pa dessa pikar sag man nagon enstaka vandrade likt en myra i det enormsa bergmassivet. Mellan dessa toppar lag de spretiga omraderna som man da och da sag huvudet pa en vandrare sticka fram over nagot kron.
En av flera pikar for dagen... Kortet taget fran, just det, en pik!
Lite senare pa vag upp mot den sista toppen sa hande det jag lange misstankt var pa vag. Skon sprack. den stenharda innesulan pa cykelskon lossnade fran gummigreppet som ligger runt den vilket ledde till en hel del slitade, sittandes med bara en sko pa en sten mitt i terrangen. Fixade till slut till den nagorlunda, aven fast greppet nu var betydligt samre, och fortsatte pa vagen som nu borjade luta ned mot dalen.
Toppen dar uppe var den sista for dagen...
Nedvagen var enkel och gick mest i sicksack en blanding av gras, grus och sma grastuvor och efter en halvtimme sa var jag nere vid sjoarna i dalen och den andra sidan av berget. Med den andra sidan menar jag folket. Fran att halva dagen ha vandrat ensam med ett fatal moten sa var det nu strommar av folk som vandrade langs med den bredare stigen. Det gar tydligen nagon linbana upp pa berget bara nan kilomtere darifran, platt vag, och detta ar tydligen lockande for Polska Sondagspromenister...
Nu var det feta gubbar med magvaska och irriterande ungar som skrek for att inte tala om langsamma damer som gar mitt i vagen som gallde istallet for den tystand jag upplevt bara timmarna tidigare.
Nar jag foljt strommen ett tag sa kom jag fram till det jag trodde skulle vara en risig bergsstuga, sa var inte fallet. Det var en restaurang med massa folk, en altan och flera ratter att valja mellan. Aven om denna restaurang inte passade in i min bild av hur en riktig bergstur ska vara sa var den uppskattad da jag bara hade en apelsin kvar som proviant och hemvagen var pa minst 13km. Jag bestallde nagon polsk traditionell ratt som betod av kol, korv och rotfrukter och detta skoljdes ned med en stor iskall pilsner medans jag tittade upp mot topparna och lyckades hitta den skylt som jag borjade kammvandringen vid.
Den lagsta delen av kammen, ungefar i mitten, var startpunkten. Sedan gick jag at vanster sett fran din dator...
Da olskummet torkats bort fran tonarsstubbsmustagen sa borjade jag att vandra nedat. Stigen gick forst langs grasslatter som gick upp mot bergen runtom dalen for att sedan motas av stenslanter, efter dessa slanter sa var det en vacker skog som jag traskade genom. Skon borjade nu bli bra mycket samre och jag fick stanna en gang i kvarten for att pilla tillbakas sjalva hardsulan, ett kladdigt gora da stigen jag, och alla andra turister, foljde aven extraknackter som back da och da. Nar jag satt dar och slet i skon sa var det manga vandrare som tittade och smaskrattade, naval, man far val bjuda pa sig sjalv och jag var ju pa vag hemmat...
Skogsstigen foljde en back sa gott som hela vagen ned till den enorma parkering dar alla turistbussar, hastkarror och personbilar star och vantar och dar det dessutom fanns ett par butiker som salde allskons krimskrams, dock inget i matvag varfor min kvallsmat fick besta av chips och kaffe. Fran parkeringen sa var det ytterliggare 8km hem till mitt vindsrum och efter att ha vandrat langs den hart trafikerade smavagen i ca 2 km sa lossnade slulan helt och hallet. Jag tappade den alltsa. Liggandes bakom mig. Jag visste att vagen framfor mig visserligen hade en fin utsikt, men lite matt pa just fina utsikter och med vetskapen om att jag skulle cykla samma stracka dagen efter sa var det tummen upp som gallde. Det tog mindre an tio miunter innan en ung kille i en sportbil stannade for min liftartumme och trots att han inte kunde ett ord engelska sa lyckades jag komma anda fram till dorren.
Uppe pa rummet sa intogs chipsen medans skorna fick sig en reparation a la Mcguyver och efter det sa somnade jag gott efter en hard, men underbart bra dag.
Resans basta dag ditills!
Plastsnore och staltrad. Vackert och praktiskt...
Skriv hemskt garna en liten kommentar om du ar pa ratt humor!
