blondinulrik

Idag blir det mindre text och lite fler bilder. Kommentera om ni laser, as usual!

Efter att ha korsat nastan halva Estland pa en dag sa kom jag fram till Paide och mottes av mannen jag skulle bo hos for natten, en langharig kille som rest over hela varlde, bott i Malmo i 4 ar och som dessutom snart skulle ivag till Malaysia for att studera. Natten tillbringades dock i ett litet hus dar hans vanner, konstnarerna, huserade. Veganmat intogs och ryssk blaskig ol likasa och sedan somnade jag pa en soffa pa huset overvaning, lasandes ett nummer av "Die Hausfrau" fran det forna Osttyskland. Med Couchsurfing vet man aldrig vart man hamnar...

Dagen efter drog jag upp tidgt eftersom Vilmars, mannen jag stannade hos, skulle upp till sitt vedforsaljarjobb och jag borjade givetvis att trampa. Mellan slutmalet Viljandi och Paide sa hande det ingenting extraordinart forutom att jag cyklade upp for de tva forsta backarna sedan Tallin, tva lattrullade sluttningar pa ett tiotal meter. Detta i den "kulliga" delen av Estland. Jo, det ar ratt platt har...

Jag korde, som vanligt numera, nastan bara pa smavagar och det var mestadels pressat grus som slungades forbi under ekipaget. Massvis av sma lantbruk passerades och en hel del lustiga busskurer, jag har ett litet projekt sedan ett par dagar tillbaka; Att fotografera alla olika sorters busskurer som jag passerar. Det ar ett tjugotal for tillfallet...

Efter sisadar 100 kilomter sa var jag framme vid Viljandi och efter lite vantande sa kommer en ung tjej och moter upp mig vid traktens kopcenter. Jag hade kvallen innan smachansat pa couchsurfing och bett en del personer i Viljandi att skicka mig SMS ifall de kunde ta emot mig, da jag inte skulle ha tid att kolla min E-mail, och langs vagen hade jag fatt ett sadant av Loone, Samma Estniska tjej som nu mott upp mig. Jag hade ingen aning om vet hon var eller ens hur hon bodde, men det visade sig vara en otroligt trevlig tjej pa 18 ar som bodde hemma hos siina foraldrar, ocksa de couchsurfers for tillfallet pa resa i Barcelona.

Jag trivdes for bra i Viljandie, bade for den vackra stadens lugna atmosfar men aven for det trevliga sallskapet sa att jag stannade dar en extra dag. En dag som inneholl bade en vattentornsbestigning, en vinpicknic samt sojabiffstillagning. Den veganska maten uppskattades mindre bra av hushallets 16ariga grabb som raskt stekte upp kilovis med korv som bade jag och han tryckte i oss pa den soliga verandan.

Dagen darefter cyklade jag mot den Lettiska gransen, vagarna jag valde var sma och efter ett ha spenderat de sista Estniska kronerna pa en liten restaurang sa borjade jag att cykla mot gransen. Givetvis hade jag valt ut en sa liten och opopular gransovergang som mojligt och den sista milen i Estland gick pa en grusvag som var sa grovkornig och oskrapat sa att den var svart att cykla snabbare an 10km i timmen. Ofta sa slant framhjulet och man fick lagga all fokus pa att hitta ratt spar istallet for att njuta av utiskten over angarna utan slut.

Val framme vid gransen sa var det lika mycket action som vid systembolaget en Sondag klockan 12. En skylt berattade att jag korde ut ur Estland, en annan att jag kom in i Lettland. Varken mer eller mindre.

Efter nagon mil ytterliggare sa var jag med om resans forsta hundjakt (ar nu uppe i 3st.) da en schaferhunbd i ponnystorlek kom rusandes emot mig pa den smala grusvagen. Hundens blick uttryckte inte nagon anda av "han-vill-bara-halsa" direkt och trots vaskornas kilon, varmen och det daliga underlaget sa fick jag upp en hyffsad fart pa nolltid och efter sisadar hundra meter var hundfanskapet borta. Resan gick vidare pa sma och ruskigt daliga grusvagar ytterliggare nagon mil.

De sista milen var ruskigt sega, motvinden la sig likt en forbannelse over de grona angarna och bara de skogspartier och de alleer som passerades var pa min sida. Vagarna over lag ar betydligt samre an de i Estland och vissa bilar tar ingen notis alls om cyklister. De sista milen pa en mer valtrafikerad asfaltsvag larde mig detta da jag vid flera tillfallen bara var ca 3dm fran att sla i styret i diverse langtradare.

Till slut kom jag tiill den Lettlanska staden Valmiera dar jag motte upp polismannen Ivars som lanade ut ett rum till mig. Efter att han snabbt visat mig fina vagar infor morgondagen sa slackte jag den nakna glodlampan i det sparsamt moblerade rummet, krop ned i mitt reselakan fran Malawi och somnade gott pa den gulnade soffan...

Jag skulle kunna skriva en biblel om alla handelser som skett, men jag later det stanna har. I morgon ska jag fira Lettisk midsommar har i Riga dit jag kom idag. Jag ska aven forsoka skriva ned och i bilder forklara helvetet jag fick i den vackra nationalparken Gauja-park...

Jag avslutar med tre bra anlednigar att vara i Baltlanderna just nu:
1. Fotbolls-VM
2. Prinsessbrollop
3. Prinsessbrollop igen

Stay Rude, Stay Rebel!